Vad tycker riksdagspartierna?

ARTIKEL | FOLK OCH FÖRSVAR

Vad säger partierna om Nato-medlemskap?

Under mandatperioden har Kristdemokraterna och Centerpartiet svängt i frågan om Nato-medlemskap och är nu för tillsammans med övriga allianspartier. Liberalerna gjorde i valrörelsen ett utspel om att Sverige snarast borde söka medlemskap och verka för att Turkiet ska lämna.

Under mandatperioden har två utredningar om Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten presenterats, 2014 och 2016. Med försvarsminister Peter Hultqvist i spetsen har även de svenska försvarspolitiska samarbetena fördjupats med flera länder såsom Finland, Polen, Tyskland och Storbritannien, där samarbetet med Finland har en särställning. Socialdemokraterna är emot ett Nato-medlemskap men vill fortsätta de fördjupade samarbetena och då särskilt med Finland. Vänsterpartiet och Miljöpartiet är även de emot Nato-medlemskap.

Sverigedemokraterna säger nej till Nato-medlemskap men vill att Sverige ingår ett försvarsförbund med Finland.

 

Vad säger partierna om EU-medlemskap

EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska arena, det säger regeringen i sin utrikesdeklaration. I och med Brexit, den brittiska folkomröstningen 2016 om utträde ur EU, har EU-medlemskapet fått en större plats i den svenska politiken under den senaste mandatperioden. 

Socialdemokraterna vill se en fortsatt utvidgning av EU och ser det som en trygghet för Sverige. Miljöpartiet har under mandatperioden slopat sitt krav på utträde ur unionen och stödjer nu ett fortsatt medlemskap i EU men är fortsatt kritiska mot hur uppbyggnaden av EU ser ut när det kommer till hur mycket och inom vilka ämnen som EU ska få bestämma på. Vänsterpartiet har under mandatperioden stått kvar vid sin ståndpunkt när det kommer till att långsiktigt arbeta för att lämna EU men driver inte frågan i valrörelsen. Centerpartiet och Kristdemokraterna har under mandatperioden fortsatt värna om EU som en organisation för de större frågorna, men vill att EU i fortsättningen ska fokusera mindre på detaljstyrning och att beslut ska fattas på lägsta effektiva nivå.

Liberalerna vill ha "mer EU" och värnar en mer öppen union. Partiet vill även se införande av en europeisk koldioxidskatt, utmärkande för förslaget är en sådan skatt skulle innebära radikala förändringar för EU i grunden. Detta då EU inte har något rätt att ta in skatt. Samtidigt har de tryckt på för att EU måste effektiviseras och verka för att bli mer demokratiskt. Moderaterna har under mandatperioden tryckt på EU som en unik plattform för samarbete, men att EU har brister när det kommer till effektivitet. De vill inte se ökad EU-byråkrati, utan anser att Sverige måste skapa tydligare riktlinjer för Europapolitiken.

Sverigedemokraterna har under mandatperioden tryckt på en omförhandling av EU-medlemskapet och vill att en folkomröstning om utträde ur EU ska genomföras. Under 2018 har partiets EU-parlamentariker bytt partigrupp och lämnat den direkt EU-skeptiska partigruppen EFDD till förmån för Europeiska konservativa reformister, ECR.

 

Vad säger partierna om återaktiveringen av värnpliktsutbildning?

2010 blev värnplikten vilande men redan 2014 beslutade regeringen att kalla in värnpliktsutbildad personal till repetitionsutbildning och under 2018 påbörjades återigen utbildning av värnpliktiga i Försvarsmakten efter åtta års uppehåll.

Alla riksdagspartier är positiva till den återupptagna värnplikten. Socialdemokraterna har nyligen öppnat för att öka antalet som kan utbildas med plikt från 4 000 personer till 8 000 per år. Moderaterna anger också att antalet värnpliktsutbildade ”bör på sikt gå emot 8 000 per år” under försvarsperioden 2026-2030. Kristdemokraterna vill tredubbla antalet värnpliktiga från dagens 4 000 till 12 000.

Centerpartiet betonar att det i grunden vill se en personalförsörjning som baseras på frivillighet men står bakom plikten eftersom ”omvärldsläget och försvarets rekryteringsbehov gör det nödvändigt”.

Liberalerna står bakom den återinförda värnplikten men vill aktivt arbeta för att maximera antalet frivilligt sökande.

Vänsterpartiet säger sig vilja att värnplikten även ska kunna omfatta ”civil tjänstgöring för brandbekämpning och katastrofberedskap”.

Sverigedemokraterna vill att alla unga män och kvinnor ska mönstra och samtidigt genomgå en tredygnskurs för att få kunskaper om överlevnad och en första kontakt med uniform och personlig soldatutrustning.

 

Vad säger partierna om två procent av BNP till försvaret?

I försvarsbeslutet 2015 bröts en lång trend av minskade anslag till det militära försvaret. I och med försvarsbeslutet återupptog man även totalförsvarsplaneringen för civila myndigheter, kommuner och landsting. Under mandatperioden har flera uppgörelser gjorts mellan regeringen och olika partier för att finansiera det tagna beslutet och nya satsningar på både militärt och civilt försvar. Dock saknas, enligt Försvarsmakten, 18 miljarder kronor till 2021 för att finansiera 2015 års beslut.

Inför valet 2018 säger alla allianspartierna att två procent av BNP på sikt ska gå till försvarsutgifter, en fördubbling av ambitionsnivån från dagens ca en procent. Liberalerna och Moderaterna säger att upptrappningen ska ske på tio år, Kristdemokraterna anger preliminärt 2027 och Centerpartiet anger inget definitivt årtal.

Sverigedemokraterna anger att de vill öka försvarsutgifterna till 2,5 % av BNP på tio år.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet anger alla att de vill öka försvarsutgifterna. Socialdemokraterna har i valrörelsen angett att de under nästa mandatperiod vill höja försvarsanslagen till över 60 miljarder kronor från dagens 49,3 miljarder. En ökning med sju miljarder från tidigare överenskommelse. Vänsterpartiet är öppna för att ge mer pengar till försvaret för att den militära alliansfriheten ska vara trovärdig och Miljöpartiet vill stärka det civila försvaret men inget av partierna anger någon ambitionsnivå i förhållande till BNP.

 

Vad säger partierna om FN:s globala förbud mot kärnvapen?

Under 2017 antog FN ett avtal om ett globalt förbud mot kärnvapen. Det är riksdagen som ytterst beslutar om Sverige ska ställa sig bakom avtalet och så har inte skett, ännu. Regeringen har tillsatt en utredning för att se hur Sveriges utrikes- och säkerhetspolitiska samarbeten påverkas av att Sverige skulle godkänna avtalet.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet ställer sig positiva till ett globalt förbud mot kärnvapen. De trycker på att en ratificering av avtalet kommer verka positivt för ökad fred och nedrustning. Något som Socialdemokraterna till stor del håller med om men partiet har meddelat att de inte tar ställning innan resultatet av den rapport som regeringen har tillsatt har presenterats.

Centerpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna säger dock alla nej till att skriva under ett avtal gällande ett globalt förbud mot kärnvapen. Allianspartierna anser att ett undertecknande av ett sådant avtal kan vara riskabelt och att de kan försvåra svenska försvarssamarbeten med länder som innehar kärnvapen, däribland ett antal Nato-länder.

I början av 2018 meddelade Sverigedemokraterna att partiet att tänker rösta nej till en ratificering av avtalet.

 

Pesco och det europeiska försvarssamarbetet

Permanent Structured Cooperation, PESCO, är ett europeiskt, frivilligt försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete. Sveriges Riksdag beslutade i december 2017 att även Sverige ska delta.

Samarbetet syftar till att de deltagande ländernas militära förmågor ska förbättras och att öka investeringarna i försvarsmateriel.

Än finns ingen sammanhållen svensk strategi framtagen som pekar ut hur det svenska deltagandet i PESCO i praktiken ska se ut på lång sikt. Men, inom ramen för PESCO har de deltagande länderna uppmanats att föreslå möjliga samarbetsområden. Här har svenska företrädare föreslagit att använda Vidsel provplats för testning av bl.a. ammunition och flygfarkoster. Vidsel provplats är den största militära testanläggningen på land inom EU.

I mars 2018 publicerades en första lista över de projekt, 17 st, som ska utvecklas inom ramen för PESCO. Bland dessa projekt finns Sverige med i tre stycken: European medical command, Military Mobility och European Union Training Mission Competence Centre (EU TMCC).

Var står riksdagspartierna i några viktiga frågor på det försvars- och säkerhetspolitiska området? Vad säger de om Nato-medlemskap, finansieringen av försvaret och den återupptagna värnplikten? Folk och Försvar har sammanställt vad Sveriges åtta partier i riksdagen säger inför söndagens val.

Relaterade filer

Inga relaterade filer

Tillbaka

Analys

Analys | Henrik Karlsson
21 December 2016

Analys | Minou Sadeghpour
27 September 2016

Analys | Johan Larnefeldt
21 Januari 2016

Artiklar

Artikel | Henrik Karlsson
11 April 2017

Bataljonsuppställning med de delar av Nordic Battlegroup som deltar i deployeringsövningen Bold Lightning. Core Battalions trosskompani

Artikel | Dan Wennerholm
24 Mars 2017

MSB pressbild från övningen SNAM, Gotland den 9 november 2016. Fotograf: Thomas Henrikson

Artikel | Henrik Karlsson
10 Mars 2017

Opinion

OPINION | CYBERSÄKERHET
19 Oktober 2018

OPINION | NIKLAS KARLSSON
19 Oktober 2018

OPINION | BEATRICE ASK
18 Oktober 2018

Opinion | Dan Eliasson
28 Maj 2018

Vår webbplats sparar viss data (cookies) som vi använder för statistik och utveckling. Läs mer...