05
Jul

Sveriges framtida cyberförsvar

Plats: Mötesplats Sigrid, Kajplats 2 Skeppsbron, Visby

Datum och tid; -

En cyberattack kan vara riktad mot både civila, liksom militära mål och/eller privata aktörer. Motståndskraften som nu är under uppbyggnad måste därför genomsyra hela det svenska samhället. Vilka är de största utmaningarna kopplade till kompetensförsörjning på cyberområdet? Hur ska myndigheter och privata aktörer tillsammans skapa en trovärdig motståndskraft och ett robust cyberförsvar? Ska Sverige ha ett cyberhemvärn?

Folk och Försvar i samarbete med Försvarshögskolan och Utrikespolitiska Förbundet bjuder härmed in er till ett Almedalsseminarium där Sveriges framtida cyberförsvar står i fokus.

Program

Moderator: Maud Holma von Heijne, generalsekreterare Folk och Försvar

10:00 Välkomstord
Maud Holma von Heijne, Folk och Försvar

10:05 Sveriges cyberförsvar
Peter Hultqvist (S), Försvarsminister

10:30 Civilt cyberförsvar
Dan Eliasson, generaldirektör Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

10:55 Strategin: Att bygga motståndskraft tillsammans
Patrik Ahlgren, sektionschef för cyberförsvar i Försvarsmaktens ledningsstab
Åke Holmgren, tf avdelningschef cybersäkerhet och skydd av samhällsviktig verksamhet MSB
Klas Wåhlberg, VD Teknikföretagen
Marika Ericson, Doktorand i folkrätt vid cyberoperationer, Försvarshögskolan

11:20 Hur får vi det att fungera?
Pernilla Rönn, Head of division Combitech
Anni Bölenius, informationschef Försvarets Radioanstalt FRA
Anna Djup, CATS Försvarshögskolan

11:40 Den politiska dimensionen
Daniel Bäckström (C), Försvarsutskottet
Anders Schröder (Mp), Försvarsutskottet
Beatrice Ask (M), Försvarsutskottet

12:00 Seminariet slut

Nedan är en kort text om några av de frågor som seminariet kommer att ta upp.

Inför seminariet

Cyberhot har de senaste åren seglat upp som ett av de mest uppmärksammade hoten vi som samhälle står inför. En stor del av vårt sätt att leva är mer eller mindre helt beroende av att grundläggande IT-infrastruktur fungerar. Allt ifrån kommunal vattenförsörjning till landstingens journalsystem och finans- och betalningssystem. För en angripare med vilja och förmåga att påverka samhällsviktig verksamhet i Sverige finns stora möjligheter i dag och för stater som Kina, Ryssland och Iran är cyberangrepp ett legitimt verktyg i avsaknad av internationella konventioner.

I den nationella strategin för samhällets informations- och cybersäkerhetfrån 2017 skriver regeringen att: ”Grunden i en robust cyberförsvarsförmåga är att säkerställa funktionalitet i samhällsviktiga funktioner och skydda de mest skyddsvärda verksamheterna, inklusive sådana system som är vitala för totalförsvaret, mot antagonistiska angrepp från kvalificerade statliga eller statsstödda aktörer samt andra aktörer med liknande förmåga.” Och i takt med att digitaliseringen ökat möjligheter och effektiviserat stora delar av samhällslivet har också sårbarheterna ökat. Detta i hela skalan, från IT-bedragare som lurar enskilda till stater som bedriver systematiska intrång och attacker mot nätverk och system för att få underrättelser om svenska företag, myndigheter och personer som har tillgång till värdefull information. För att utveckla ett trovärdigt cyberförsvar är det alltså en fråga om att höja lägstanivån för angrepp såväl som att utveckla den mest avancerade förmågan i cyberförsvaret. Så var ska Sverige lägga tyngdpunkten i satsningarna när det nu byggs upp en cyberförmåga?

2015, inför försvarsbeslutet säger försvarsministern i en intervju med Dagens Nyheter att Försvarsmakten behöver en offensiv cyberförmåga, något som också betonas i det försvarspolitiska inriktningsbeslutet. I vårbudgeten 2018 aviserar regeringen en satsning på cyberförsvar med tydligt fokus på en aktiv cyberförsvarsförmåga hos Försvarsmakten och Försvarets Radioanstalt. På cyberförsvarsdagarna 2018 talar försvarsministern återigen om en aktiv cyberförsvarsförmåga. Vad är skillnaden mellan aktiv och offensiv förmåga och har det betydelse för inriktningen av det svenska cyberförsvaret?

I en intervju med Johan Sigholm som forskar om cyberförsvar för Försvarsmaktens räkning på Harvard-universitetet i USA lyfts även den snabba tekniska utvecklingen av artificiell intelligens, maskininlärning och samverkan mellan militär och IT-företag. Han säger att ”försvarsforskningen inte har en chans att hänga med de kommersiella företagens utvecklingstakt”. Hur ska ett litet land som Sverige förhålla sig till det? Flera länder har också varit mer aktiva i uppbyggnaden av ett nationellt cyberförsvar än Sverige. Ofta nämns Danmark och Estland som positiva exempel för hur små stater kan arbeta. Vad kan vi lära av dessa två länder?

Cyberhot skiljer sig också från traditionella säkerhetspolitiska hot genom att det är mycket svårt, ibland gränsande till omöjligt att koppla en specifik händelse till en stat och vem det är som i slutändan ligger bakom en attack eller spionage. Dessutom är nationella gränser inte lika tydliga för data och uppkopplade nätverk som nationella diton är i luften, på marken och i vattnet. För några veckor sedan kom nyheten att nio EU-länder formar en snabbinsatsstyrka inom cyberförsvar med syfte att snabbt kunna svara på attacker. Sverige är inte med i dagsläget. Varför inte? Sverige övar cyberförsvar med andra länder så hur ska våra internationella samarbeten se ut på det här området?

En annan avgörande del för att ha en trovärdig förmåga inom cyberförsvarsområdet är kompetens- och personalförsörjning. Branschorganisationen Säkerhets- och försvarsföretagen har presenterat en rapport om kompetensförsörjning inom området och konstaterar att deras medlemsföretag sett ett ”avsevärt ökat” behov av kompetens inom cybersäkerhet de senaste och ett problem är att det saknas personer med rätt kompetens. För att klara av rekrytering och kompetensutveckling krävs en utökad privat-offentlig samverkan. För det militära cyberförsvarets behov skrev Annika Nordgren Christensen nyligen att värnpliktiga IT-soldater rycker in 2020. Såväl Försvarsmakten som Försvarets Radioanstalt uppger att de i princip klarar sin rekrytering för sina uppdrag och rekryteringsproblemen återfinns snarare på bredden. Hur ska kommuner, företag och andra myndigheter lyckas rekrytera rätt kompetens och hur ska en fungerande modell för personal- och kompetensförsörjning inom cyberförsvaret se ut?

Kristoffer Alm Dahlin
Kommunikationsansvarig

FoF PLAY
FoF PLAY
FoF PLAY
Information
Kostnad: Seminariet är kostnadsfritt, men observera att antalet platser är begränsade.
Anmälan: Du anmäler dig här .
Frågor: Vid frågor vänligen kontakta matilda.karlsson@folkochforsvar.se,
0735322359.

 

Relaterade filer

Inga relaterade filer

Taggar

Tillbaka

Foto: Wikimedia Commons/Helena Simonsson

Folk och Försvar i Almedalen

Folk och Försvar är på plats under Almedalsveckan i Visby för att sprida kunskap och generera debatt om aktuella frågor inom säkerhetspolitik, försvar och krisberedskap i Sverige och världen. 

Folk och Försvars seminarier 2018

Hösten 2018 går Sverige till val. Hotet mot demokratin och inte minst rapporterna om påverkan och manipulation av val och folkomröstningar i bland annat USA, Tyskland och Storbritannien de senaste åren har satt fokus på påverkanskampanjer, desinformation och propaganda. Vilka lärdomar har Sverige dragit och hur ska vi arbeta för att skydda den viktigaste grundpelaren i det öppna demokratiska samhället: de fria, hemliga valen samt en öppen och fri debatt och åsiktsbildning i samband med dessa?

Drygt två år in i den försvarspolitiska inriktningsperioden 2016-2020 har Försvarsmakten bland annat genomfört den första försvarsmaktsövningen sedan det tidiga 1990-talet och utvecklingen av ett nytt totalförsvar är prioriterat. Men i perspektivstudien radas utmaningarna för Försvarsmakten upp och efter 2020 sjunker den operativa förmågan om inte mer resurser skjuts till, har överbefälhavaren konstaterat. Hur ser framtidens försvarsmakt ut och vad ska den kunna?

Cyberområdet är en arena där tidigare regler för konflikthantering inte tycks gälla. Där en angripare kan dölja sin identitet relativt enkelt och där angreppet kan kosta lite, såväl politiskt som ekonomiskt, i jämförelse med den skada som det kan åstadkomma. Sverige är inte förskonat från cyberangrepp så hur ska ett svenskt försvar mot hoten se ut? Vilka resurser ska det bestå av och hur ser strategin ut för att nå målet: ett cybersäkert samhälle?

Under årets Almedalsvecka har vi även tillsammans med vår medlemsorganisation Ung Media Sverige bevakat och rapporterat från seminarier som berör försvars-, säkerhets- och utrikespolitik. Ta del av sammanfattningarna här.

Almedalen 2018

Foto: Försvarsmakten/Bezav Mahmod
02
Jul

Mötesplats Sigrid, Kajplats 2 Skeppsbron, Visby

2 Juli 2018, klockan 15:00 - 16:00

 

03
Jul

Wisby Strand, Strandvägen 4

3 Juli 2018, klockan 13:15 - 14:45

05
Jul

Mötesplats Sigrid, Kajplats 2 Skeppsbron, Visby

5 Juli 2018, klockan 10:00 - 12:00

 

Vår webbplats sparar viss data (cookies) som vi använder för statistik och utveckling. Läs mer...